| Ej inloggad |
| Logga in |
| Mikrobiologi.net > Forum > Utbildning > Den nya specialiteten - vad händer just nu? |   |
Den nya specialiteten - vad händer just nu?
| Inlägg | ||
|
| |
| |
| Nedan följer det brev som skickades till Socialstyrelsen 2010-04-26 på uppdrag av Föreningen för medicinsk mikrobiologi: Urban Kumlin Umeå och Linköping, 26/4 2010 Britt Åkerlind Stopner Föreningen för medicinsk mikrobiologi urban.kumlin@infdis.umu.se britt.akerlind@lio.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Förslag till nya grenspecialiteter Basspecialitet: Klinisk mikrobiologi Grenspecialiteter: Klinisk bakteriologi, klinisk mykologi, klinisk parasitologi och klinisk virologi På uppdrag av Föreningen för medicinsk mikrobiologi framför vi följande argument för ny indelning av specialiteter inom klinisk mikrobiologi. Varför prioritera och specialisera klinisk mikrobiologi? Död i infektionssjukdomar är globalt dominerande orsak till förkortad levnadstid. Trots hög levnadsstandard med god tillgång på vacciner och antimikrobiella medel är infektioner fortfarande mycket vanlig dödsorsak även i Sverige: Efter komplikationer till atheroscleros, cancer (varav minst 18 % har orsakssamband med kroniska infektioner) och diabetes följer infektionssjukdomar (pneumoni, influensa, med flera). Obehandlade infektioner medför ofta död eller bestående men. Samhällets tolerans för död i infektionssjukdomar är mycket låg: Med rätt diagnos i tid, behandling, profylax och smittskydd kan man för tillfället förhindra eller bota/kontrollera nästan alla infektioner. Framgångsrik infektionsbehandling kräver optimal diagnostik innefattande konsultering, prioritering, analys och tolkning inom klinisk bakteriologi, mykologi, parasitologi och virologi. En väl fungerande mikrobiologisk diagnostik är en förutsättning för vårt välstånd och medför ett ansvar för att bidra till att även fattiga länder kan förbättra sin diagnostik och hälsa. Med pågående ökning av gravt immunsupprimerade patienter, antimikrobiella/antivirala läkemedel, resistenta mikroorganismer/virus, migration och internationella resor/åtaganden är efterfrågan på klinisk mikrobiologi under stark tillväxt. Medicinska behov av allt mer specialiserad diagnostik medför att även kompetensen behöver bli mer specialiserad för att kunna hantera ökningen av exempelvis opportuna, tropiska och zoonotiska infektioner. Stor del av infektionssjukdomarna är smittsamma, allmänfarliga och/eller anmälningspliktiga. Snabb och korrekt mikrobiologisk diagnostik är av stor vikt inte bara för den enskilde utan även för patientens omgivning och samhället i stort. Smittämnen orsakar ofta oväntade utbrott och epidemier samt ibland pandemier. Att hög beredskap för diagnostik även av ovanliga infektioner är av största värde framkom inte minst i samband med tsunamikatastrofen i Thailand 2004 då flera hemkommande patienter hade livshotande svampinfektioner vilka merparten av läkarkåren inte har någon kännedom om och som ytterst få läkare i Sverige har diagnostisk kompetens för. Många smittämnen kan medföra dödlig laboratoriesmitta om de inte hanteras på tillräckligt hög säkerhetsnivå. Riskbedömning, identifiering och hantering av prover och analyser som kräver ökad säkerhet kräver mycket hög specifik kompetens där endast basutbildning i klinisk mikrobiologi är otillräcklig. Avgränsbarhet, kompetens, utbildning och forskning Klinisk bakteriologi, mykologi, parasitologi och virologi utgör mycket väl avgränsade, stora och växande kunskapsområden som var och en för sig har hög forskningsbarhet (se Medline). För att på lång sikt trygga patientbehov av adekvat diagnostik krävs att handledare och lärare i dessa ämnen har hög specifik kompetens. Idag finns det knappast någon som samtidigt kan ta fullt medicinskt ansvar för alla mikrobiologiska kunskapsområden. Antalet etiologiska differentialdiagnoser är avsevärt mycket större än inom någon annan specialitet. Med endast basutbildning i klinisk mikrobiologi (tidigare benämnd klinisk bakteriologi och virologi och därmed indirekt exkluderande mykologi och parasitologi) riskerar klinisk kompetens, grundutbildning och nuvarande höga forskningsnivå att förflackas. En sammanslagen specialistutbildning utan grenspecialiteter lockar arbetsgivare till omotiverade inskränkningar i kompetensutveckling och i antal läkartjänster, ämnesföreträdare, kliniska lärare och forskare. Inom den internationella mikrobiologiska forskningen är tendensen den motsatta med ökande specialisering avseende tjänster, nätverk, internationella konferenser och tidskrifter. Klinisk mikrobiologi är nära besläktat med infektionssjukdomar, vårdhygien och smittskydd. En ökad integrering av dessa områden inom ST-utbildningen är önskvärd samtidigt som en grenspecialisering även av vårdhygien och smittskydd skulle medföra ökad kompetens. Ojämn fördelning av grenspecialiteter De logistiska problemen med basutbildning enligt nuvarande intentioner är uppenbara. De fyra specialiteterna inom klinisk mikrobiologi är mycket ojämnt representerade vid landets sjukhus. Dessutom föreligger betydande lokala skillnader i diagnostisk bredd inom grenspecialiteterna. Om utbildning likvärdig i tid genomförs enbart som basutbildning kommer ST-läkare att bli lågfrekventa på bakteriologiska, frekventa på virologiska och högfrekventa på mykologiska och parasitologiska laboratorier. Basutbildning är inte tillräcklig för specifik kompetens Enligt vår bedömning kan man inte förvänta sig att en färdig ST-läkare med basutbildning inom stipulerad tid i klinisk mikrobiologi kan ta medicinskt ansvar och handleda nya ST-läkare inom bakteriologi eller virologi än mindre inom parasitologi eller mykologi. För att kunna axla sådant ansvar krävs att den enskilde uppfyller mål för grenspecialitet som inte ryms inom basutbildningen och att arbetsgivaren åläggs att erbjuda fullgod grenutbildning inkluderande handledning av grenspecialister och adekvata kurser/konferenser. I praktiken är detta mycket svårt att uppnå utan statligt stöd i form av adekvat specialistindelning. Tidslängd för grenspecialisering Tid för utbildning till grenspecialist bör förslagsvis omfatta två år. Vi föreslår att del av utbildningen kan utgöras av relevant forskning, valfri del i basutbildning, tropikmedicinsk utbildning och tjänstgöring vid klinik där sjukdomar inom grenspecialiteten är vanliga. Fyra grenar och en bas I uppdraget inför den nya specialitetsindelningen ingick att i högre grad än tidigare tillgodose sjukvårdens och patienters behov av kompetenta specialister med hjälp av kvalitetshöjande åtgärder i specialiseringstjänstgöringen. Klinisk mikrobiologi utan grenspecialisering kommer successivt att innebära en utarmning med ökande andel handledare utan tillräcklig kompetens. En mycket stor andel av kliniska mikrobiologer med reell kompetens att utveckla och handleda i föreslagna grenspecialiteter är nära pensionsålder. Med anledning av ovanstående är det vårt önskemål att Socialstyrelsen och Socialdepartementet vill vidmakthålla och förbättra mikrobiologisk diagnostik, utbildning och forskning i Sverige genom att skyndsamt inrätta minst fyra grenspecialiteter inom klinisk mikrobiologi. På uppdrag av Föreningen för medicinsk mikrobiologi Urban Kumlin Medicinsk chef, överläkare Klinisk mikrobiologi Norrlands universitetssjukhus 901 85 Umeå Britt Åkerlind Stopner Smittskyddsöverläkare Smittskyddsenheten Universitetssjukhuset 581 85 Linköping |
| |
| |
| Viktig info: Genom att klicka på "Bevaka denna tråd" i menyn till höger, så får du automatiskt varje nytt inlägg skickat till din e-postadress. För att kunna registrera att du vill bevaka en diskussionstråd måste du vara inloggad. |
| |
| Det som tilltalat mig med denna specialitet och som varit avgörande för mig att söka en ST i Klinisk mikrobiologi och därmed välja bort det ”klassiska kliniska läkararbetet” var just det att framtiden inom mikro ändå ter sig klinisk. Jag har full förståelse för rädslan att utarma laboratorierna på läkare och känner mig också bekymrad över en sådan utveckling. Hur gör man då bäst för att minska risken för en sådan utveckling? Jag har inget bra svar men visst är det säkert lättare att hävda sin rätt till utbildning med förslaget om förlängning. Jag hoppas mycket på att specialiteten utvecklas mer åt det kliniska hållet och att vi på lab blir mer synliga ute i resten av vården genom bla ökad konsultverksamhet och utbildningsinsatser. Jag önskar dock en specialisering som är sjukdomsorienterad och ej primärt inriktat på agens eller odlings/diagnostikförfarande. Min tanke överensstämmer här med Lena Serrander, som föreslår spetskompetens inom exvis STD, leversjukdomar, luftvägssjukdomar osv. Med den typ av inriktning jag önskar ser jag inte att subspecialiseringen föreslagen ovan gynnar den framtidsvisionen. Jag tror tyvärr inte heller på att en subspecialisering ökar intresset för att välja klinisk mikrobiologi som specialitet. Det är möjligt att jag har fel, jag kan bara utgå från mitt eget tyckande i frågan. Personligen ser jag 5 års utbildning i mikro som ganska kort och tiden är knapp. Kanske kan man ändå ha 2 års tillägg för dem som vill – en frivillig tvåårig fördjupning efter eget intresse och efter vad som är lämpligt för laboratoriet? |
| |
| |
| Håller helt med Ingvar Eliasson. Klart bättre att satsa på en gemensam specialitet med vettigt innehåll. Och vettigt namn, alltså "Klinisk mikrobiologi" och inget annat. Och gärna samarbete med våra vänner infektionsläkarna och smittskydd/vårdhygien. Sedan kan den kliniska mikrobiolog som så önskar ägna sig åt subspecialisering, forskningsanslag och inrättande/avvecklande av tjänster bäst den orkar. |
| |
| Med anledning av den diskussion som pågår om grenspecialiteters vara eller inte vara, kommer här en enkät där Föreningen för Medicinsk Mikrobiologi frågar de medlemmar som är specialister eller blivande specialister i klinisk bakteriologi, klinisk virologi eller i den nya specialiteten klinisk bakteriologi och virologi om deras uppfattning. Resultatet kommer att redovisas här på Mikrobiologi.net och i samband med årsmötet vid Läkarstämman där vi hoppas på en konstruktiv debatt efter det som ventileras här i forumet och i ekätsvaren. Till enkäten: Länk |
|
| Ⓒ Allt material på denna webbplats skyddas av upphovsrättslagen. Upphovs- och förfoganderätten tillhör Mikrobiologi.net och respektive upphovsman |