| Ej inloggad |
| Logga in |
| Mikrobiologi.net > Forum > Utbildning > Den nya specialiteten - vad händer just nu? |   |
Den nya specialiteten - vad händer just nu?
| Inlägg | ||
|
| |
| Vi behöver absolut mikrobiologer med fördjupad kompetens inom olika specialområden även i framtiden. Liksom nu bör man kunna förvänta sig att det finns mikrobiologer med olika professionella profiler utspridda på landets stora och små laboratorier. Kompetensen på laboratorierna måste naturligtvis svara upp till sjukvårdens behov. Det är viktigt att huvudmän och verksamhetschefer vid de regionala kliniskt mikrobiologiska laboratorierna tar ansvar och ser till att specialkompetens inom de stora specialområdena finns i varje region. Detta kan ske genom riktad rekrytering av specialintresserade kliniska mikrobiologer (eller mikrobiologer som inte är läkare) till det område som behöver tillgodoses, genom att stimulera yngre medarbetare till att profilera sig inom område där behov finns och/eller genom att ge befintlig medarbetare i uppdrag att bevaka ett område. Det är inget som hindrar att en person har två vitt skilda ansvarsområden. Kompetensområdena behöver inte vara agensindelade. Intresse och behov bör styra profileringen. Det är också viktigt att de medicinska fakulteterna tar ansvar och försöker tillgodose behovet av akademiska företrädare för olika mikrobiologiska ämnesområden. Ansvarstagande från huvudmän/verksamhetschefer respektive medicinska fakulteter är, enligt min uppfattning, det vikigaste för att sjukvårdens och samhällets långsiktiga behov av mikrobiologiskt kunnande ska kunna tillgodoses. Jag tror inte att införande av grenspecialiteter ger något extra incitament för ett sådant ansvarstagande. |
| |
| Inlagt för räkning Peter Larsson: /IE Det har aldrig funnits så många läkare i Sverige som nu. Trots detta är det läkarbrist inom många specialiteter. Laboratoriespecialiteterna hör dit, bla finns brist på kliniska mikrobiologer, främst på länssjukhusen. De ekonomiska åtstramningarna i samhället undet det tidiga 90-talet ledde till att färre ST-tjänster utannonserades. Delvis därför har vi nu brist på specialister yngre än 50 år. De flesta 40-talister, som nu lämnar yrkeslivet, började sin mikrobiologiska karriär som amanuens på en preklinisk institution. Det var den vägen vi kom i kontakt med ämnet och forskningen. Universiteten som gärna ser specialiserade, nischade lärartjänster har dessvärre minskat rekryteringsbasen genom att laboratorierna inte längre kan få samma tillgång till forskningsintresserade unga medicinare. I den pågående debatten om klinisk mikrobiologi och eventuella grenspecialiteter har ett av argumenten varit att en sammanslagen specialistutbildning utan grenspecialiteter skulle ge sämre kompetensutveckling och färre lärartjänster. En annan uppfattning är att ett system med fyra grenspecialiteter snarare avskräcker från specialiteten klinisk mikrobiologi. Jag var ordförande för Föreningen för medicinsk mikrobiologi när den förra utredningen pågick, den som ledde till 2006 års specialitetsstruktur. Det krävdes då ett stort mått av argumenterande för att avföra utredarens initiala förslag om en gemensam laboratorie-medicinsk specialitet. Det finns en viss risk för att ett alltför starkt argumenterande för fyra grenspecialiteter nu kan leda till att denna tanke återuppstår och att klinisk mikrobiologi inte blir den gemensamma basen. Min uppfattning är att fortsatt stora anstängningar bör göras för att säkerställa en gedigen bred utbildning i basspecialiteten klinisk mikrobiologi. Innehållet bör succesivt modifieras för att möta sjukvårdens behov. Endast om vi är till nytta för sjukvården/kunderna har vi ett långsiktigt berättigande. En annan reflektion är att vi lägger stort fokus på utbildningsinsatsen under de fem första åren dvs specialiseringsutbildningen. De återstående cirka 35 åren av yrkeslivet finns, pga den snabba utvecklingen och behovet av fördjupning, också behov av kompetensutveckling. När ska vi få till stabilt vidareutbildningssystem för den delen av karriären? Det är inte bara en fråga för klinisk mikrobiologi utan gäller hela sjukvården. Min uppfattning är att specialitetsfrågan bör beredas ytterligare. Peter Larsson Göteborg |
| |
| |
| Socialstyrelsens förslag till ny specialitetsindelning Sedan idag är Socialstyrelsens översyn av läkarnas specialitetsindelning tillgänglig via följande länk med bifogad PDF-fil: Länk För vår del innebär förslaget att vårdhygien blir en egen tilläggsspecialitet. Förslaget går nu på remiss fram till och med 16 maj. Utbildningsutskottet och styrelsen i FMM kommer att ha ett möte preliminärt 10 maj i Stockholm med specialitetsindelningen och remissvar som huvudpunkter på agendan. Vi välkomnar nu våra medlemmar att återuppta debatten om vår specialitetsindelning och ST-utbildning med argument för och emot eller modifieringar av Socialstyrelsens förslag. Ta gärna även kontakt med styrelsen och utbildningsutskottet för synpunkter. För utbildningsutskottet och styrelsen Urban Kumlin 0730361019 0907851347 |
| |
| Specialiteten MÅSTE byta namn till "Klinisk mikrobiologi". Inget annat är acceptabelt. Någonsin. tycker Jonas Swanberg Jönköping |
| |
| Hej, tänkte bara testa om mailfunktionen funkar nu och samtidigt passa på och uppmana de som vill förändra nuvarande specialisering att komma med argument för en sådan förändring. mvh Arne |
|
| Ⓒ Allt material på denna webbplats skyddas av upphovsrättslagen. Upphovs- och förfoganderätten tillhör Mikrobiologi.net och respektive upphovsman |