Föreningen för klinisk mikrobiologi

Information från RAF (Referensgruppen för antibiotikafrågor). Sedan hösten 2022 har RAF en spalt i tidningen ”Infektionsläkaren” med information om gruppen och dess arbete. Texten läggs samtidigt upp på FKMs hemsida. Nedan följer texten från RAF:

Nytt år, nya möjligheter och ny doseringstabell från RAF och NordicAST. I januari varje år publicerar EUCAST en uppdaterad version av sitt dokument med brytpunkter och antibiotikadoser; årets är den 13:e i ordningen. Dokumentet innehåller information som gör att MIC-värden och zon-diametrar kan översättas till resistensbesked enligt SIR-modellen. Det innehåller också de antibiotikadoser som brytpunkterna bygger på. Eftersom antibiotikadoserna i EUCAST-dokumentet i vissa fall skiljer sig från svensk praxis (exempelvis doseras penicillin internationellt i IU och inte i gram) och eftersom vissa preparat inte används i Sverige, tar RAF och NordicAST varje år fram en svensk version av doseringstabellen. Denna tabell anger typiska normal- respektive högdoser, alltså de doser som krävs för att ”S” respektive ”I” i resistensbeskedet ska gälla. För den enskilde patienten ska doserna naturligtvis anpassas, exempelvis vid avvikelser i kroppsstorlek och njurfunktion.

Detta för oss (inte så osökt) in på den förändring av SIR-systemet som genomfördes för några år sedan men som fortfarande väcker frågor, även bland infektionsläkare. De allra flesta av oss vet att ”I” nu betyder fullgott behandlingsalternativ givet att man doserar korrekt men känslan att ett ”S”-preparat nog ändå är lite bättre är svår att komma ifrån. En del har nog också undrat varför inte det gamla systemet, och betydelsen av ”I”, kunde få vara kvar. Det korta svaret är att i det gamla systemet gick det inte att veta vad ett ”I” i resistensbeskedet betydde. ”I” kunde betyda minst fyra olika saker, bl a osäker effekt av det specifika preparatet eller osäkerhet i själva laboratoriemetoden. Tanken bakom förändringen var att ”I” bara ska betyda en sak och att det ska vara enkelt för klinikern som tar emot svaret att veta vad hen ska göra. Förändringen föregicks av upprepade och långa konsultationer med de nationella brytpunktskommitéerna (varav RAF är en). Andra alternativ diskuterades (bland annat att helt slopa ”I”-kategorin och enbart svara ut ”S” eller ”R”) men till slut landade EUCAST i den aktuella modellen, inte för att den är perfekt utan för att den ansågs ha minst svagheter. En uppenbar svaghet med den valda modellen är dock att man har behållit bokstaven ”I” men ändrat betydelsen av den, på engelska till ”susceptible, increased exposure”, på svenska till det om möjligt ännu klumpigare ”känslig vid ökad exponering”. Anledningen till att man inte bytte ut bokstaven ”I” var att många labdatasystem inte kunde hantera en sådan förändring. Sannolikt underskattade man dock hur svårt det är för människor att hantera en förändrad betydelse av en bokstav. På sikt är det möjligt att man kommer att göra ytterligare förändringar av SIR-systemet och någon gång kanske laboratorierna får nya system som gör att ”I” kan bytas ut mot någon annan bokstav för att tydligt markera att bakterien är känslig för det aktuella preparatet. Till dess behöver vi dock hjälpas åt med att sprida, inte bara informationen, utan även känslan av att ”I” betyder känslig. Upprepa det gärna som ett mantra, både för er själva och kollegor både inom och utom infektionsklinikerna. Om vi väljer bort preparat som klassificeras som ”I” riskerar vi att ge patienterna en behandling som har både sämre effekt och fler biverkningar och som i många fall också är sämre ur ett resistensutvecklingsperspektiv. Gör alltså inte det. Ropen skalla – ”I”-preparat åt (nästan) alla.

Daniel Bremell
Överläkare Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset
Ordförande RAF

Kontaktperson: Åkerlund Anna, Överläkare Klinisk mikrobiologi Universitetssjukhuset i Linköping
FKM-representant i RAF <Anna.Akerlund@regionostergotland.se>

« Tillbaka

Inlagt 2023-01-24 av Torgny Sunnerhagen

2024-11-23 20:20
Ⓒ Allt material på denna webbplats skyddas av upphovsrättslagen.
Upphovs- och förfoganderätten tillhör Mikrobiologi.net och respektive upphovsman

Mikrobiologi.net/FKM